|
Island, historia och dagens samhälle
Förhistoria:
Ca 300 f.Kr. gör Pytheas från Marseille en resa norrut från England och når efter sex dagar ett land, som han kallar Thule eller Ultima Thule. Detta kan ha varit Island och namnet Thule användes under medeltiden som namn på Island. Vid utgrävningar har man funnit romerska kopparpenningar från 300 e.Kr. vilket tyder på färder från romarriket till Island. Ca 700 e.Kr letade iriska eremiter avsides platser för att leva i frid och avskiljdhet. De bosätter sig på Färöarna och för med sig får. Färöarna bär sitt namn från den tiden "Öarna som ligger fjärran" (Fjáreyjar på gammalnordiska). Munkarna reser till Thule, som de läst om, ca år 795.
Ca 800 inleds vikingafärderna. Vikingarna var skickliga båtbyggare och härskade över de nordliga haven. Enligt gamla isländska skrifter "upptäcktes" Island omkring år 850 av vikingen Gardar Svavarsson och den färöiske köpmannen Nadodd, båda oberoende av varandra. Det sägs att det då redan fanns irländska munkar på Island. Den s.k. Landnámstiden, dvs. den egentliga historiska tiden, inleds med att Ingólfur Arnarson och Hjörleifur Hróðmarsson från Norge kommer till Island ca år 874. Ingolfur når först det sydöstra hörnet sydost om Vatnajökull. Platsen bär idag namnet Ingólfshöfði. Hjörleifur kommer till Hjörleifshöfði. Ingólfur for vidare västerut och bor en vinter vid sydkusten vid Ingolfsfjall. Han fortsatte så och fann Rökviken (Reykjavik), där han reste sin gård. Detta är inledningen på den historiska tiden på Island, den s.k. landnámstiden.
Landnámstiden:
Denna era inleds år 874 med Ingólfurs ankomst till Island och bosättning vid nuvarande Reykjavik. En betydande bosättning uppstår redan på 800-talet i Þjórsárdalur. Gården Stöng i Árnes har grävts ut och gett viktig information om bosättning och byggnadsskick.
Alltinget, det forna parlamentet grundas år 930.
Island blev officiellt kristet år 1000 genom beslut i Alltinget. Den hedniska tiden är därför relativt kort. År 1056 inrättas biskopssäte i Skálhólt, som var biskopssäte ända fram till 1796.
Under 1100- och 1200-talen förekom betydande släktfejder. Det försvagade ledningen av landet och norrmännen utnyttjade detta tillstånd och knöt Island till sig. 1262 ingicks ett fördrag och därmed blev kung Håkon Håkonsson kung över båda rikena. Genom Kalmarunionen blev Island en del av Danmark år 1380. Danskarna avskaffade Norges och Islands ställning som stater och de blev därmed införlivade i det danska riket.År 1602 införde kung Kristian IV ett handelsmonopol, som innebar att bara köpmän från Köpenhamn, Malmö och Helsingör fick bedriva handel med Island. Detta monopol gällde i 252 år till 1854 och hade mycket hämmande inverkan på näringslivet.
Nationalismen började göra sig gällande på 1800-talet. En ledande person var Jón Sigurðsson, som ville ha ett självständigt Island. Alltinget kunde återupprättas år 1843, men hade då bara en rådgivande uppgift. År 1874 fick Alltinget lagstiftande makt, men underordnad den danska kronan. 1904 fick Island egen regering i frågor gällande inre angelägenheter. 1918 blev Island självständig stat i personalunion med Danmark (under danska kronan) och självständigheten fullbordades 1944, då Alltinget sade upp personalunionen med Danmark och antog så den 17 juni 1944 den nya grundlagen, som gjorde Island till självständig republik. Detta var emot danska kungens vilja, men danskarna godkände snabbt självständigheten.
Nutidshistoria:
Kort efter det Danmark ockuperats av tyskarna den 9 april 1940, besattes Island i maj 1940 av engelska trupper. Hösten 1940 kom USA till Island med trupper.. Efter krigets slut år 1945 drog sig britterna helt tilbaka, medan USA behöll militära styrkor och etablerade sig bl.a. vid Keflavik, jämte vid några militära anläggningar runt ön. Även i Hvalfjörður behöll USA en bränsledepå, som är i funktion ännu idag. Island blev medlem i FN år 1946 och i NATO 1949. År 1951 ingicks ett avtal som gav USA rätt att ha militär på Island i utbyte mot att man ansvarade för landets försvar. År 1958 utvidgades fiskegränsen till 12 sjömil. År 1972 utökades den till 50 sjömil och år 1975 till 200 sjömil, vilket gäller idag. Utvidgningarna förorskade konflikter framförallt med Storbritannien, särskilt efter besluten 1958 och 1975, de s.k. torskstriderna.
Island är medlem i EFTA sedan 1960 och slöt frihandelsavtal med EG 1972. Island anslöt sig till EES-avtalet år 1992, men är inte f.n. medlem i EU. Sommaren 2009 ansökte Island om medlemsskap i EU. Förhandlingar om medlemsskap inleddes 2010. Den nuvarande regeringen har avbrutit förhandlingarna.
Dagens politiska situation
Under efterkrigstiden har Island oftast haft koalitionsregeringar. Sedan valet 2013 regerar en koalition bestående av högerpartiet Sjálfstæðisflokkurinn och centerpartiet Framsókn. Statsministern heter Sigmundur Davið Gunnlaugsson. Nuvarande president är Ólafur Ragnar Grímsson. Han efterträde Vigdís Finnbogadóttir år 1996, som då varit president i 16 år. I alltinget sitter 63 ledamöter.
Befolkning och kommunalförvaltning
Islands totalbefolkning uppgick den 1 januari 2015 till 329.100 personer.
Det finns 75 kommuner på Island (januari 2015). Antalet har de senaste åren minskat genom kommunsammanslagningar. Kommunernas storlek är mycket varierande. Störst är Reykjavik med 121.822 inv. 7 kommuner har färre än 100 inv.
|
Per:
